When the tough gets tougher

Hemma ännu en gång, för det är just vad det är. Hemma. Konstigt faktiskt men till vårt rum här går den enda nyckel jag äger!
Även jag fick dricks idag, hela 60 euro. Vilket gott kan behövas tills jag ska festa till det på onsdag. (vilket för övrigt inte är då jag fyller år, utan dagen efter) Anywhoo, alltid trevligt när det klirrar skönt i kassan!

Lite tråkigt att jag och Moa knappt ses, vi pratade säkert hela en och halv minut i natt när hon kom smygandes innanför dörren. Och för att inte glömma de 5 minuter vi hade tillsammans på jobb idag! Så för att göra det hela liiite bättre så bestämde vi att jag ska lägga mig tidigt ikväll så kan fröken väcka mig och så kan vi prata lite "så som vi brukade göra när vi bodde i Magaluf". Hur ofta kan man säga sånt!?



Det har smått börjat uppstå ett dilemma på vårt jobb, men vi ska se in i saken imorgon och får sen vänta på resultat för så som det låter nu... kan jag inte gå med på. Det är inte okej. Men annars är allt fina tiders, lär oss som sagt mer tyska än något annat här på den varma ön. Imorgon är dessutom sista passet, sen har jag långledigt tills på torsdag kväll.

Då är jag dessutom 21 år fyllda!



XOXO, Linda

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0